Företaget i korthet

AdderaCare är en företagsgrupp aktiv inom hjälpmedelssektorn. Företagsgruppen består idag av moderbolaget AdderaCare AB samt de fem dotterbolagen Trident Industri AB, Kom i Kapp AB, Amajo AS, Erimed International KB och Huka B.V.

AdderaCare bedriver genom sina dotterbolag försäljning till såväl kommun, landsting som privatpersoner. Koncernen har tillsammans en operativ verksamhet som i dagsläget innefattar följande produkter och tjänster:

  • Ramper för bostadsanpassningar
  • Trappor och hissar för människor med funktionsvariationer
  • Badrumsutrustning för människor med funktionsvariationer
  • Fordon för människor med speciella behov
  • Sinnesstimulerande hjälpmedel
  • Sinnesrum
  • Sinnesmöblemang
  • Vestibulära produkter
  • Motoriktränande produkter
  • Ortopediska skor
  • Ortroser
  • Proteser och proteskomponenter

AdderaCares vision är att genom förvärv av lönsamma bolag inom hjälpmedelssektorn utveckla en företagsgrupp som förbättrar livskvaliteten för människor med funktionsvariationer.

Affärsidé och strategi

AdderaCare vill bygga upp en företagsgrupp bestående av bolag inom hjälpmedelssektorn. Bolagen skapar utrymme för intern affärsutveckling och därigenom utvecklas även hjälpmedelssektorn vilket leder till förbättrad livskvalitet för människor med funktionsvariationer.

AdderaCare ska växa genom förvärv av lönsamma bolag med hjälp av likvida medel samt utdelning av nyemitterade aktier i AdderaCare. Majoritetsägare till förvärvade bolag erbjuds således ägarskap i AdderaCare.

Marknad

 

Många faktorer bidrar till tillväxten inom hjälpmedelssektorn

Marknaden för hjälpmedel förväntas växa, dels beroende på en ökad medvetenhet om behov och de möjligheter hjälpmedlen skapar för jämlika levnadsvillkor och dels på en allt större åldrande befolkning som i större utsträckning vill kunna fortsätta att bo kvar hemma. En annan marknadsdrivande faktor är den allt större medvetenheten om hur kognitiva hjälpmedel kan användas som ett effektivt icke-farmakologiskt stöd för barn- och ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Ett ökat internationellt fokus på behovet av hjälpmedel.

Ett flertal initiativ från till exempel FN, WHO och EU lyfter betydelsen av hjälpmedel för att möjliggöra sysselsättning, skolgång och inkludering, framför allt för kvinnor som generellt drabbas hårdare av funktionsnedsättningar.

Av artikel 26.3 i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning framgår att konventionsstaterna ska främja tillgång till, kännedom om och användning av hjälpmedel och teknik som är utformade för personer med funktionsnedsättning och som främjar habilitering och rehabilitering. Ett grundläggande mål är att samhället utformas så att människor i alla åldrar oavsett funktionsförmåga blir fullt delaktiga i samhällslivet. För att nå dit behövs bl.a. god tillgång till funktionella hjälpmedel. [1]

Konsensus i Sverige om behovet av hjälpmedel

Riksdagen beslutade år 2017 om ett nytt nationellt mål för funktionshinderspolitiken.

För att nå̊ målet ska politiken inriktas mot de fyra områdena principen om universell utformning, brister i tillgängligheten, individuella stöd och lösningar för individens självständighet och att förebygga och motverka diskriminering. Beslutet innebär också̊ ett antal åtgärder som syftar till att bidra till det nationella målet, bl.a. utbildning i mänskliga rättigheter. Åtgärderna ligger i linje med de delmål i Agenda 2030 som direkt refererar till personer med funktionsnedsättning.[2]

Upphandlingar med fokus på funktionshinder

Nationella upphandlingsstrategin beslutades 2016 och syftar till att lyfta upphandling som ett strategiskt verktyg för att uppnå̊ olika samhälleliga mål. Ett av strategins sju mål är ”Offentlig upphandling som bidrar till ett socialt hållbart samhälle”. I strategin betonas vikten av att upphandlande myndigheter och enheter i ett tidigt skede av inköpsprocessen använder sig av principen om universell utformning, dvs. att inte på̊ förhand utesluta vissa användare. Tanken är att den offentliga sektorn ska stimulera utvecklingen av helt nya innovativa lösningar som kan säkerställa god tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. [3]

Stöd och hjälp i alla skeden i livet

Hjälpmedlen är till för den dagliga livsföringen, dvs. grundläggande vardagliga behov som att äta och klä på sig, förflytta sig, kommunicera med omvärlden, sköta vardagslivets rutiner, gå i förskola, skola eller delta i annan utbildning och arbeta och delta i normala fritids- och rekreationsaktiviteter.

Den svenska befolkningen åldras. Andelen personer över 65 år i befolkningen förväntas öka med 30 procent mellan år 2010 och 2050. Behovet av hjälpmedel kan därför antas öka i framtiden till följd av den ökade andelen äldre.[4] 

Professionella hjälpmedel är att föredra

Marknaden upplever bitvis en ökad konkurrens från konsumentinriktade leverantörer av enklare hjälpmedel utan klinisk dokumentation, men det finns tecken på att detta inte kommer att påverka marknaden framöver. Bland annat lyfter Hjälpmedelsutredningen fram problematiken med dessa och påpekar att det från patientsäkerhetssynpunkt finns svårlösta nackdelar med att förskriva icke medicintekniska produkter. De menar att det måste vara upp till varje huvudman att bedöma förutsättningarna för att förskriva icke medicintekniska produkter inom hälso- och sjukvården.[5]

Hjälpmedel i skolan allt viktigare

Enligt skollagen (2010:800) ska alla barn och ungdomar oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i skolväsendet. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov.[6] Alla barn och elever har rätt att nå̊ så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling, utifrån sina egna förutsättningar.[7]Om en elev riskerar att inte nå̊ upp till kunskapskraven har eleven rätt till stöd eller särskilt stöd.[8] Sedan 2014 har flera ändringar gjorts i bestämmelserna om stöd, bland annat kompletterades de med bestämmelser om extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen.[9]

Cirka 40 procent av alla skolbarn får särskilt stöd någon gång under sin skoltid [10] En rapport från Myndigheten för skolutveckling visade att ungefär 17 procent av eleverna fick särskilt stöd i skolan, medan 21 procent bedömdes vara i behov av detta.[11] En kartläggning gjord 2017 visade att mellan 24 och 39 procent av eleverna med funktionsnedsättning saknade hjälpmedel i skolan. Störst andel tycktes finnas på kognitionsområdet och minst på hörsel- och rörelseområdena.[12]

För att skollagens krav ska uppfyllas finns det alltså ett stort behov av att ge fler elever tillgång till bland annat kognitiva hjälpmedel.

 

[1] ”Svar på̊ frågor från FN-kommittén om rättigheter för personer med funktionsnedsättning”, promemoria, Socialdepartementet, 2019

[2] ”Svar på̊ frågor från FN-kommittén om rättigheter för personer med funktionsnedsättning”, promemoria, Socialdepartementet, 2019

[3] ”Svar på̊ frågor från FN-kommittén om rättigheter för personer med funktionsnedsättning”, promemoria, Socialdepartementet, 2019

[4] Ur Hjälpmedel, teknik och metoder för delaktighet och självbestämmande Kommittédirektiv 2015:134. Sveriges Riksdag

[5] Hjälpmedelsutredningen. På lika villkor! Delaktighet, jämlikhet och   effektivitet i hjälpmedelsförsörjningen (SOU 2017:43

[6] 1 kap. 4 §, 8 § skollagen

[7] 3 kap. 2 § skollagen.

[8] 3 kap. 5–12 §§ skollagen.

[9] Regeringens proposition Tid för undervisning – lärares arbete med stöd, särskilt stöd och åtgärdsprogram (prop. 2013/14:160).

[10] Skolverket (2015). Att planera för barn och elever med funktionsnedsättning – En sammanställning av forskning, utvärdering och inspektion 1994–2014.

[11] Myndigheten för delaktighet (2015). Samlad uppföljning av funktionshinderspolitiken – Hur är läget 2015?

[12] SOU 2017:43 På lika villkor! Delaktighet, jämlikhet och effektivitet i hjälpmedelsförsörjningen

Styrelse

Hans Andersson

Hans Andersson

Ordförande

Ordförande sedan 2020. Civilekonom från Lunds Universitet.

1976–1979
Produkt- och Marknadschef Lion Ferry AB

1979–1982
Regionschef Södra Sverige, Tjäreborg Resor AB

1982–1984
Area Manager Scandinavia, Van Houten/Gunhager AB

1984–1988
VD DFDS SEAWAYS GMBH (DFDS Tyska Dotterbolag)

1988–2018
Dotterbolagschef i Sverige, Tyskland och Japan, H&M Hennes & Mauritz.
Start Up- & Country Manager i Polen, Sydkorea, Australien och Nya Zeeland, H&M Hennes & Mauritz.

2019 –
Senior Advisor & board member, H&M Hennes & Mauritz PTY LTD

Antal aktier: 2 395 032
Beroende i förhållande till bolaget, bolagsledningen och bolagets större aktieägare.

 

Per Nilsson

Per Nilsson

Ledamot

Ledamot sedan 2020. Ordförande mellan 2013 – 2020. Studier i Ekonomi och Beteendevetenskap vid Lunds Universitet

1984–1990
Olika tjänster inom Handelsbankskoncernen

1991-2004
CEO Human Care

2004–2011
Verksam i flera delägda mindre bolag

2011–2014
CEO  Malmö FF

Nuvarande
CEO Small Cap Partners
Styrelseordförande AdderaCare AB

Antal aktier: 2 346 750 (genom bolag).
Beroende i förhållande till bolaget, bolagsledningen och bolagets större aktieägare.

Bengt A Olsson

Bengt A Olsson

Ledamot

Ledamot sedan 2020. Bengt A Olsson (född 1955) är en erfaren företagsledare med lång erfarenhet som ägare och styrelseledamot i både medelstora och mindre bolag. Olsson är i dagsläget verksam som styrelseledamot i Rönneholms slott och Prosus AB. Han har tidigare varit verksam som ägare och/eller styrelseledamot i bland annat Willab AB, Blinkfyrar AB, Hotell Erikslund AB. Han var även under åren 2013–2016 styrelseledamot i AdderaCare AB. Olsson innehar en civilekonomexamen från Lunds universitet.

Antal aktier: 2 346 750.
Beroende i förhållande till bolaget, bolagsledningen och bolagets större aktieägare.

Rickard Benediktsson

Rickard Benediktsson

Ledamot

Ledamot sedan 2016. Legitimerad sjukgymnast, Lunds Universitet

1997–1998
Legitimerad sjukgymnast

1999–2007
Diverse befattningar Human Care

2007–2015
Diverse befattningar Previa

2015–
VD Gerdahallen, Lund

Antal aktier: 5600.
Oberoende i förhållande till bolaget, bolagsledningen och bolagets större aktieägare.

Leif Lindau

Leif Lindau

Ledamot

5Ledamot sedan 2016. Fil. Kand- företagsekonomi ifrån Lunds Universitet

1985–1988
K- Konsult Malmö telekommunikationskonsult

1988–1991
MediaSlingan AB VD

1991–1992
TopInvest AB VD

1992–1995
Navigator Ryssland VD

1995–
nuvarande Navigator Communications VD och huvudägare

Antal aktier: 15 750 (genom bolag).
Oberoende i förhållande till bolaget, bolagsledningen och bolagets större aktieägare.

Ledning

Marianne Sernevi

Marianne Sernevi

CEO

Marianne Sernevi (född 1967) är VD i AdderaCare sedan september 2019. Sernevi är civilingenjör från LTH och har flera års erfarenhet av att arbeta som VD i olika branscher för företag som Skånska Energi, Cetec Electric och AudioDev.

1992–2004
Affärsområdesansvarig, Foss Analytical AB

2004–2010
VD, Marknads- och försäljningschef, AudioDev AB

2009–2010
VD, AudioDev AB och AudioDev Sweden AB

2010–2013
VD, Cetec Electric AB

2013–2016
Marketing and Sales Director, Mectec Electronik AB

2016–2019
VD, Skånska Energi AB

2018–
Ordförande, Comsys AB

2019–
CEO, AdderaCare AB

Antal aktier: 19 019.

Henrik Carlsson

Henrik Carlsson

CFO

Henrik Carlsson (född 1966) är CFO i AdderaCare sedan 2016. Carlsson är civilekonom från Högskolan i Växjö, numera Linnéuniversitetet. Efter fyra år som revisor på PWC har Carlsson mer än 20 års erfarenhet i ledande positioner inom olika branscher och har bland annat varit Finance Manager/Head of Finance under åren 1994-2010 på Weight Watchers Sweden ViktVäktarna AB med fokus på den svenska och nordiska marknaden. Carlsson har dessutom varit ekonomichef på fastighetsbolaget Dagon AB och CFO på Malmö FF.

1990–1994
Revisor Öhrlings PWC

1994–2000
Finance Manager Weight Watchers Sweden ViktVäktarna AB

2000
Ekonomichef Pärsons Sverige AB

2000–2010
Head of Finance/Finance Manager Weight Watchers Sweden ViktVäktarna AB

2010–2012
Ekonomichef Dagon AB

2012–2016
CFO Malmö FF

2016–
CFO AdderaCare AB

Antal aktier: 62 875.

Bolag

Koncernstruktur
Moderbolag i företagsgruppen AdderaCare är AdderaCare AB. Företagsgruppen har fem dotterbolag vilka moderbolaget till 100 % äger. Dessa dotterbolag är Trident Industri AB, Kom i Kapp AB, Amajo AS, Erimed International KB och Huka B.V.

Trident Industri AB

Joakim Majava

Joakim Majava

VD

Joakim Majava är VD i Trident Industri AB. Han har tidigare arbetat som Platschef/vVD under sex år (1999–2015) i Trident Industri AB. Och efter några år som VD i andra bolag är Joakim tillbaka för att fortsätta driva och ytterligare växla upp utvecklingen av Trident.

Produktionsteknik – automation och industridesign 100 p samt Diplomerad Företagsekonom, EFL.

2002 – 2004
Produktionstekniker & Produktionsledare  Plastal AB i Simrishamn

2004 – 2009
Produktion & Produktionsteknisk chef, AB Ph. Nederman & Co i Helsingborg

2009 – 2015
Platschef/vVD, Trident Industri AB i Ängelholm

2015 – 2018
VD, Specialteknik i Sverige AB parallellt med Ecoload Sweden AB samt Xtera Fastighetsförvaltning AB.

2018-04-02 –
VD, Trident Industri AB

 

Kom i Kapp AB

Fredrik Mantin

Fredrik Mantin

VD

Fredrik Mantin har en mångårig och framgångsrik bakgrund inom försäljning, marknad och företagsutveckling. Han har framför allt arbetat i organisationer där stöttning av individer, grupper och organisationer för att må och prestera bättre varit det primära målet.

Pol Mag-examen Lunds Universitet.

2001 – 2007
Olika försäljningsroller inom telekom och IT

2007 – 2010
Key Account Manager, Feelgood Svenska AB och MedHelp AB

2010 – 2017
Flera olika roller – Sales Executive, försäljningschef, affärsområdeschef och kundservicechef, AB Previa

2017 – 2018
Försäljningschef MedHelp Care AB

2018 –
VD, Kom i Kapp AB

Amajo AS

Shahram Ariafar

Shahram Ariafar

VD

Shahram Ariafar är verkställande direktör på Amajo A/S. Han har grundat flera framgångsrika företag inom rymdteknik, IT och välfärdsteknologi och tog år 2007 emot DnB NORs innovationspris. Shahram har även lett organisationer för personer med funktionshinder. Han är en eldsjäl med djup kunskap om effektivisering, modernisering och expansiv företagsutveckling.

Utbildning:
Mastersexamen i space studies
Mastersexamen i cybernetik
Kandidatexamen i datateknik
Kandidatexamen i rymdteknik
Dessutom vidareutbildning inom ledarskap och innovation

2005 – 2007
Verkställande direktör, Corona Space

2007 – 2013
Lektor, Krigsskolen

2013 – 2014
Teknikkoordinator, Krigsskolen

2014 – 2017
Central förvaltare, UNIO Forsvaret

2017 – 2018
Verkställande direktör, Sky Inclusion

2018 –
Ledare, Norska förbundet för personer med intellektuell funktionsnedsättning

2018 –
Verkställande direktör, Amajo A/S

Huka B.V.

Bas Kamp

Bas Kamp

CEO

Bas Kamp har varit en del av Huka sedan 2004. Bas Kamp började som säljare i Nederländerna, för att två år senare byta till den tyska marknaden. Rollen innebar försäljning över hela Tyskland. Efter tre år blev Bas Kamp försäljningschef och skiftade fokus till att utöka bolagets export. 2011 köpte Bas Kamp Huka och blev VD för företaget.

2005 – 2008
Account Manager, Wellco Deutschland GmbH

2008
Account Manager Wellco Mobility B.V.

2009 – 2011
Försäljningschef / Account Manager, Huka B.V.

2011–
VD, Huka B.V.

Erimed International KB

Annica Forslund-Nilsson

Annica Forslund-Nilsson

VD

Annica Forslund-Nilsson är VD i Erimed International KB / Erimed Förvaltning AB sedan november 2019. Annica har mångårig erfarenhet från bl.a medicinteknikindustrin där hon varit verksam som bl.a VD, Commercial Director och Försäljningschef. Annica har även arbetat som Ledarskapskonsult och Coach i eget bolag.

1997 – 2001
Försäljningschef på Convatec

2001 – 2004
Nordisk Chef, Brady AB

2004 – 2012
VD, Synthes AB

2012 – 2016
Nordic Commercial Director, Johnson & Johnson

2016 – 2019
Ledarskapskonsult, Marcan AB

2019 –
Verkställande direktör, Erimed